Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Kärlek och uppskattning

Jag tror vi alla har olika preferenser när det gäller kärlek. För vissa har det förmodligen varit den bästa tiden i deras liv, medan andra upplevt den som förjävlig. Men det är väl det som är saken med att vara kär. Man tar en väldigt STOR risk när man ger sitt hjärta till någon annan. Man lägger in sig själv i satsningspotten och det är fanimig läskigt. Och när man väl står där får det bära eller brista. Är man på samma nivå så blir det den bästa tiden oftast, annars inte. Fan jag är rädd för sorg och mörker. Tror det har med att göra saker som hänt tidigare, men allra räddast är jag nog för att bli ensam.

Vissa är väl redo, andra är det inte. Jag tror att när väl rätt person dyker upp så hittar man tid för att vara med varann. Hur jobbigt mycket annat än är, eller hur mycket man än har runt om sig så släpper man allt och hamnar helt jävla handlös. Sen är ju inte kärlek bara till för ens partner utan också för familj, djur, vänner och intressen. Jag mår riktigt bra av ge kärlek och jag tror jag kan vara bra på det ibland. Dock är jag väldigt dålig på att ta emot kärlek. Det är något jag kämpar med varje dag. För att kunna ta emot och njuta av kärlek måste man även gilla sig själv. Annars blir det bara ett krig mellan andras och sina egna uppfattningar. Jag mår som bäst när jag ligger steget före, för då har jag tid att visa uppskattning till alla i min närhet. När jag har mycket runt om mig och ingenting går ihop så är jag dålig. Jag stänger ofta in mig själv i både mörker och sorg. Men man mår verkligen bra när man väl visar denna uppskattning, ja till alla! Och själva mår vi bra av att få beröm eller bekräftelse, vilket är så logiskt.

Detta är även vetenskapligt bevisat. Så de dagar då man känner att man aldrig borde ha gått upp så krama om varandra och sprid uppskattning. Fan det här är den tid vi får, ska vi inte ta vara på den tiden då? Ibland räcker ett hej, eller att ge någon ett leende till någon på stan eller jobbet. Och ja ta risken att ge bort hjärtat till någon, det är värt det! Man kommer bli sviken, man kommer bli olycklig. Men på något sätt får vi aldrig tappa hoppet. Kärlek är fan i mig svår, både öppen, instängd, underbar och förjävlig. Det blir vad man gör det till, och uppskattning är det viktigaste vi kan visa. Ibland kan det nog bara vara bra att komma ihåg, eller påminnas. För innan jag skrev det här så hade jag nästan glömt bort vad det var.

bild

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
4kommentarer
  • Wow det var verkligen fint och klokt skrivet!
    Det är livet, jag hoppas att du hittar din andra halva för det förtjänar du Viktor!

    Tappa inte hoppet, hon finns någonstans där ute och väntar på dig;)

    Weronika 2014-08-31 17:39:28
    Svara
  • Bra skrivet! Älskar kärlek.

    Bea B 2014-08-13 21:16:35 http://nattstad.se/beab
    Svara
  • Det du säger är så sant! Känslan av nyfikenhet och lite rädsla på samma gång när man kastar sig ut i de okända!

    Linnéa 2014-08-12 17:47:50
    Svara
  • Inte alltid så lätt att veta hur man ska lära sig att tycka om sig själv och visa sig själv uppskattning på rätt sätt, men att visa uppskattning till både nära och folk man inte känner är nog det bästa jag lärt mig för man mår så mycket bättre i själen. Intressant inlägg!

    Cicci 2014-08-12 17:35:55
    Svara
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Mode
Paulina Forsberg
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Joanna Swica
Lifestyle
Evelina Andersson
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Sara Che
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Sophia Anderberg
Lifestyle
Mitra Javadi
Mode
Emma Danielsson
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Imane Asry
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson