Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

tänk att det enkla kan vara så svårt

När man kommer på sig själv sitta och googla ord som ” hur tar man tag i sitt liv ” & ” hur startar man sin dag?
Jag har personlighetsstörningar och det är jag väl stolt över på ett sätt eftersom att det är där mitt driv sitter. Men jag skulle öppet just nu kunna sätta mig ner och gråta för att jag inte kommer någonstans.

Jag gick in på flashback och läste om människor som är precis som jag, och på ett sätt så hittar jag en lättnad att det finns fler som har så enkla problem som att faktiskt börja sin dag, om jag ändå säger till mig själv att ” jag gör det där imorgon ” när morgondagen kommer gör jag ändå något helt annat. Jag vet inte om ni känner igen er, men det kan vara skönt att ibland få skriva av sig, om tankar som faktiskt finns. Om du någon gång känt som jag så kom ihåg du är inte ensam.

Ibland undrar jag varför man gör som man gör, varför man står på samma ställe och stampar när man vet precis vart man ska gå, det känns som någon håller i mig, att jag springer fast inte kommer någonstanns.

Nu under den senaste tiden (speciellt denna vecka) har jag kommit på mig själv med en massa saker. Jag tar aldrig tag i någonting. För att dra lite exempel ska jag göra en lista nedan:

– Gymma (Tänkte gymma i torsdags men har varit lite förkyld så sket i det tänkte att jag kör på fredagen istället, men orkade inte då. Vad gör det? Kör på lördag istället, tänkte jag. Gjorde jag det? Nej.)

– Registrera mig på ett reseforum och ställa frågor angående en resa som jag förmodligen kommer göra snart. (Har tänkt att göra detta varje dag i 2 veckor, vet inte varför jag inte gör det)

– Gå och lägga mig tidigare. (Det har jag försökt göra i flera år men jag kan inte komma i säng innan klockan 3 på natten oavsett om jag går upp 8 på morgonen. Det händer varje kväll att jag tänker: Äsch jag går och lägger mig tidigt imorgon istället)

– Prova kläder jag köpte för två veckor sen. (Detta har jag också tänkt på varje dag men orkar helt enkelt inte tror jag)

– Läsa klart en bok. (Denna bok har jag läst i flera månader. Eller egentligen läste jag den i ca 1 vecka kontinuerligt men detta var cirka en månad sen. Och minst varannan dag tänker jag: Imorgon! Då ska jag fortsätta med boken)

– Lägga in låtar på iPoden. (Jag känner att jag inte har tid att ladda ned låtar till iPoden av någon anledning. Jag har tiden men på något sätt lyckas jag.)

P1030418Varför ge världen en bild av att allt är bra när det faktiskt inte alltid är det, det ni ser som enkelt är det som jag faktiskt kämpar med varje dag. Ni får gärna kommentera era egna tankar om du någon gång känt som jag, skriv det. Det känns hopplöst just nu, det känns som jag försökt göra allt men misslyckats.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
24kommentarer
  • Varifrån kommed din hoodtröja? Är det Carlings?

    Per 2013-11-29 10:07:41
    Svara
  • Wow! Hittade in på din blogg av en slump och bara fortsatte läsa.. Jag brukar inte kommentera bloggar, men denna gången va jag verkligen tvungen. Känner igen mig i exakt varje grej i inlägget. Jag har skjutit fram min träning i en vecka och kämpar med att försöka hitta motivationen igen. Vill göra så himla mycket, men ändå blir det att jag bara spenderar dagarna i sängen nästan. Precis som att hela livsgnistan har försvunnit och det enda man kan göra är att hoppas att det kommer tillbaka. Du fick nyss en ny följare på din blogg.

    Melinda 2013-11-20 01:39:30 http://cherrycandy.blogg.se
    Svara
  • En annan sak som är jättekonstigt är att jag känner att jag har nått alla mina mål i livet och gjort allt jag vill göra. Självklart vill jag inte dö men kah bara står och stampar och har inga drömmar för har redan uppföljt de som jag hade innan jag går bara runt och är helt nollställd tycker ingenting är kul osv. Personligen tror jag det är as viktigt med drömmar och visioner men vad gör man när dem tar slut som nu? Asså fattar verkligen inte

    Emilio 2013-11-17 10:41:07
    Svara
  • Är du också sån att du ändrar dig hela tiden tex får pengar till ett körkort shoppar upp pengarna och sen får du ångest jättelångt efteråt och sen köper man något som man inte använder så mår man dåligt för att plagget kostade typ 10.000 kr alltså att man gör kovändningar hela tiden och båtar åsikt? Jag kan liksom känna att jag älskar en viss stil ena dagen sen nästa dag så kan jag kasta alla kläder haha låter kanske sjukt men ja jag tar inte heller tag i saker skulle väl gått till arbetsförmedlingen för ett halvår sedan har inte gått dit ännu..

    Emilio 2013-11-17 10:38:17
    Svara
  • Nu är det så att jag aldrig läst en blogg i hela mitt liv typ, inte heller din, detta va faktiskt av en ren slup (haha!) så jag vet inte riktigt bakgrund osv till dig MEN av vad jag läste i detta inlägg fick ja en liten tanke om just detta problemo. Jag är precis likadan. Jag skriver upp saker jag ska göra en speciell dag men äsch, det kan jag ju lika gärna göra en annan dag. Och sen är det liksom lite för sent.. skillnaden är dock att detta är ju positivt! Det är sådant som gör mig lycklig. Vi har tiden att skjuta upp det egentligen-och ändå ha det bra. Vad spelar det för roll om jag inte prövar kläderna o därmed inte kan lämna tillbaka dom- inget, jag klarar mig utan dom pengarna. Samma sak med att inte gå till en viss plats- jag har det bra som jag har det!! Dessutim har jag ju lagt mig samma tider i år och dar o det fungerar ju ganska bra ellerhur? Attvi skjuter upp saker beror på att vi kan, vad har egentligen hänt för att du inte tränat en dag? Det är skönt att ha känslan av att kunna skjuta upp saker, att leva i nuet. Det är inte många som ens har den möjligheten. Finns chansen att göra något man verkligen gillar borde man göra det först. Genom mitt enorma driv vet jag att det somverkligen måste bli gjort kommer bli gjort bra ändå! Det är absolut inget fel, det är lyx! Godnatt!

    julia 2013-11-17 00:15:09
    Svara
  • Är precis likadan med skoluppgifter. Går ett på ett gymnasium där jag ska skriva om varje träning och tävling jag har gjort med min häst. Tränar 1-2 gånger i veckan för tränare och har gjort det ända sedan skolan började efter sommarlovet. INGET papper om mina hur mina träningar har gått har mina lärare fått. Har tänkt ”Äsch, jag skriver dem imorgon”. Haha jo visst, ingenting händer.. Du e inte ensam Viktor! Vi måste ta tag i saker vi vill göra/förändra och INTE tänka ”jag gör det imorgon”. Även om det låter bekvämt kommer vi ändå inte göra det imorgon.. Hahah!

    Linnea Thuresson 2013-11-16 20:47:46
    Svara
  • Känner igen mig väldigt mycket, att vilja och att kunna men samtidigt händer inget. Det mest frustrerande är att man vet att man kan men inte gör. Skit i dem som inte förstår, de bara är avundsjuka för din ärlighet! Det fixar sig, okej?

    2013-11-16 18:46:52 http://fyrans.devote.se
    Svara
  • Sluta kom på en massa ursäkter och inse att det är bara du som kan skapa DITT liv. Du har ett val, sluta avboka ”möten” med dig själv. Vad är viktigare än må bra, träna tex Du bestämmer själv hur du vill att ditt liv ska se ut, varje dag är en chans att göra något meningsfullt. Jag tror att så länge man inte är dödssjuk kommer alltid morgondagen komma. Varje dag är en NY chans, till att ta tag i saker och ting. Sätt upp mål, en plan, ett tillvägagång sätt för att uppnå ditt mål som du har satt upp. Jag tror att du har svårt att ta tag i saker och ting för andra människor kommer i vägen. Den eviga stressen att ”pleasa”, vara alla till lags, alltid ha en sysselsättning. Det är okej att gå sin egen väg. Göra det man själv vill för en gångs skull!!!! Och jag förstår inte varför du inte bara bokar en resa till LA. Det är uppenbarligen DIN dröm. Vad väntar du på

    Anonym 2013-11-16 17:22:47
    Svara
    • Svar på Anonyms kommentar.

      Läs innan du kommenterar!!! DU förstår inte varför han inte bara bokar en resa till LA, men det är ju just det han skriver att saker som är så enkla att göra helt plötsligt blir så svårt- ”att stå och stampa på samma ställe när man vet precis vart man ska”. det är lite så adhd är, enkla saker blir helt plötsligt svåra. det är svårt att förstå om man inte har adhd eller liknande själv. Saker som andra tycker att ”det är väl bara att göra”, blir mycket svårare för oss med denna diagnos. Så jag ber dig- försök att läsa och förstå innan du dömer människor.

      2013-11-16 18:35:22
      Svara
      • Svar på s kommentar.

        Ja, men vissa människor med ”personlighetsstörningar” blir handlingsförlamade, apatiska. Ist för att göra något gör dom inget. Jag vet precis vad han menar men i grund och botten handlar det om att inte komma på en massa ursäkter. Jag skjuter upp jobbiga saker men när det handlar att må bra, gå sin egen väg så tycker jag att det borde vara lätt och en självklarhet för alla människor. Jag säger inget om diagnosen ADHD, jag berättar bara att man inte ska låta något vara ett hinder, så länge det inte är livshotande. Jag pratar generellt att människor låter andra, nära och kära komma i vägen för sitt välmående.

        Anonym 2013-11-17 07:23:23
        Svara
  • känner verkligen igen mig i det du skriver, men för mig så är det mer så att jag har så mycket saker som jag vill hinna göra, typ gå ut mer och umgås med vänner, ut och resa, träna några gånger i veckan, äta nyttigt, inte sitta hemma helt enkelt- för blir så lätt rastlös när det inte händer något.
    istället för att göra dessa saker blir jag istället sittande och kollar på hur andra lever sina liv, för visst är det jävligt enkelt att tro att andra inte har några problem och lever världens händelserikaste liv när man läser deras bloggar, kollar instagram osv. Så himla trött på att det för vissa människor är viktigare att visa att dom mår så bra hela tiden och aldrig har några problem när det egentligen ibland är rena motsatsen.. Tror att alla känner som du någon gång bara att alla inte är modiga nog att visa det, jag har känt det och suttit precis som du och försökt googlat mig till lösningar på mina problem, vilket inte gav mig så mycket. Försöker istället tänka att jag tar en sak i taget, försöker att sluta tänka på alla saker samtidigt utan bestämmer mig liksom för att idag eller den här veckan har jag ett mål och det är(..), då blir det för mig enklare att ta tag i saken om man inte har allt på samma gång, då skjuter man bara på det istället!

    Kram och hoppas att det jag skrev var till någon liten hjälp

    Hanna 2013-11-16 17:19:52 http://hannabrodd.blogg.se
    Svara
  • Du är absolut inte den enda med dessa problem, känner igen mig så bra i vad du skriver, Viktor. Tack för att du vågar skriva ut det, vågar stå för hur du känner dej på riktigt och inte håller uppe en fasad som alldeles för många andra gör! Kämpa på, och kom ihåg att du inte är ensam i det här motivationsträsket, tillsammans är vi starka!

    Veronica 2013-11-16 15:39:24
    Svara
  • Känner igen mig väldigt mkt. Känns som man har tappat motivationen och disciplin totalt.

    Elin 2013-11-16 14:40:09
    Svara
  • Sedan jag var 12 har jag väntat på att något bättre ska komma. Jag har väntat på att jag själv ska bli bättre.

    För ett år sedan, under hela förstå året på gymnasiet gick jag omkring i en dimma. Jag låg på botten och kunde inte se ljuset. Det kändes som att jag trampade runt i en cirkel, som om jag aldrig kunde ta mig vidare.

    Allt var stilla, tills den dagen jag flyttade. De senaste månaderna har jag kommit på mig själv med att känna mig riktigt riktigt lycklig. Någonting som jag inte känt på så himla länge. Saker som förut var omöjliga, som att gå upp ur sängen för att gå till skolan, eller renbädda sängen, var saker som jag nu kunde göra (det var ännu inte helt enkelt, men det funkade och jag gjorde det jag skulle!)

    Det har nu gått 4 månader sedan jag flyttade, och vid det här laget så trodde jag att jag skulle ha nått längre. Men nu börjar jag återigen känna den där sorgsenheten dra i mig, jag stänger in mig i mig själv för att det är enklast. Hela jag håller på att bli tom igen. Allt känns ibland omöjligt. Det är som om någon drar mig tillbaka, som om världen inte vill att jag ska må helt bra. Och det känns som att jag har misslyckats.

    Jag hoppas vi alla en dag kan lämna detdär mörkret som drar i oss, jag hoppas du snart mår bättre Viktor, och alla som inte ser detta som ett problem har bara inte varit i samma situation. Staystrong

    Fanny 2013-11-16 13:52:22
    Svara
  • Hej Viktor!

    Jag har stött på ungefär samma ”problem” som du har, först kan det verka som ett litet problem som sedan blir till ett stort.. Att tiden helt enkelt inte räcker till och bara försvinner från än. Att man från början börjar planera en massa saker som får det låta så sjukt bra, att man tänker att det ändå är tanken som räknas. Sen vips så var allt förstört!

    Jag själv brukar försöka lägga upp en planering för vad jag ska göra i veckorna men sen rinner det ut i sanden.. Det är DÅ mitt problem dyker upp, det är då jag känner mig så misslyckad och värdelös. Kan jag inte ens ta tag i en matteuppgift som ska vara klar om två veckor eller två dagar. Borde jag inte få den kicken att ”nu jädrar ska jag göra klart uppgiften, ta mig tid och sätta mig ned och räkna” hur svårt kan det vara? Svårt i mitt fall. Samtidigt som det kan vara lite slarv från min sida så dyker det helt plötsligt upp en massa osäkerhet inom mig.

    Jag brukar även försöka att inte sätta upp en massa ”måsten” i mitt liv. Det låter så tråkigt enligt mig. Nu måste jag städa rummet, nu måste jag jogga, nu måste jag plugga. Utan istället försöka tänka att nu vill jag städa, jogga eller plugga. Att jag själv VILL det och då går det så mycket lättare för mig. Även känslan efteråt när allt är klart, man har lämnat in uppgiften, joggat 5 km med musik i lurarna eller vad som..

    När jag gjort saker som jag inte egentligen har motivation till så brukar jag känna mig stolt efteråt. Men det är sällan jag ens kommer så långt.

    Sen att mina vänner verkar vara så duktiga och alltid lämna in saker i tid, ta sig en jogging tur eller städa rummet gör det ju inte så mycket bättre för mig.. Men är det säkert att det är så? Jag tror alla har upplevt att jädrar nu hinner jag verkligen inte, att allt snurrar i hjärnan och ut i luften.

    Bra inlägg, verkligen läsvärt! Hoppas du läser min kommentar 🙂

    Mathilda Ohlsson 2013-11-16 13:34:47 http://www.mathildaohlsson.horseworld.se
    Svara
  • det är nog super vanligt att man gör så… kompisar går runt med värsta ”to do” listan medans jag själv vet att jag har svårt att få saker gjorda om jag inte har en DEAD LINE! kanske är ett bra tips till dig om du har det så som du har-”jag gör det imorgon problemet” sätt en dead line på din reso planering, gör en dead line på det målet du har på gymmet och se till att du tex ska ta 60 i bänk om ett vist antal dagar/veckor. och va stolt när du har klarat av din dead line!

    kram på dig viktor

    johanna 2013-11-16 13:07:30
    Svara
  • Om du kallar det där ”problem” så lever du jävligt bra Viktor. Spela inte offer och att de är synd om dig, för de där är inte big problems.

    Anonym 2013-11-16 12:47:11
    Svara
    • Svar på Anonyms kommentar.

      Varför skulle jag kalla mig själv för offer? Jag berättar öppet om något jag kämpat med sen mina barnsben och du trycker ned mig innan du ens vet hur min verklighet är. Jag tror jag handskas med fler problem än dem jag visar upp, det gör nog alla ellerhur? För dig kanske detta inte är ett stort problem exakt som jag skrev i texten, men för mig är det så. Så är det

      Viktor Frisk 2013-11-16 12:54:44
      Svara
  • Jag håller med dig helt och hållet i ditt inlägg. Allt är inte bra. Jag gör exakt samma saker och bara skjuter på saker hela tiden . Det är inte okej.. Men kämpa på. Massa kramar <3

    Mimmi 2013-11-16 12:35:46
    Svara
    • Svar på Mimmis kommentar.

      Ibland undrar jag varför man gör som man gör, varför man står på samma ställe och stampar när man vet precis vart man ska gå, det känns som någon håller i mig, att jag springer fast inte kommer någonstanns.

      Viktor Frisk 2013-11-16 12:46:09
      Svara
      • Svar på Viktor Frisks kommentar.

        Det är så sjukt att det är så. Man vill ju komma dit man planerat. Men man står kvar på samma plats. Så jag håller med dig.. Vi får kämpa vidare. Hoppas allt blir bra. Kram

        2013-11-16 13:50:04
        Svara
      • Svar på Viktor Frisks kommentar.

        Jag med. :/ det är så himla jobbigt.. Man vill ju så gärna komma dit man tänkt. Men något som stoppar en hela tiden. Så håller bara med dig helt o hållet!

        2013-11-16 13:40:23
        Svara
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!